Masochistia

Masochistia bloggar: I care more about collars than carats

Många ser på bröllop som den stora övermäktiga händelsen i livet där man lovar både det ena och det andra för varandra och förseglar det i en ring som ska vara en oändlig symbol. Äktenskapet ses vara den högsta leveln på en monogam relation för massor av människor. Jag köper att det är stort för många, förstår att många drömmer om den dagen. Jag kan relatera till det, men jag drömmer om en annan sorts ring.

Ett halsband (även kallad collar) i BDSM-världen kan ha olika betydelse. Vissa använder det inför och under sessioner för att markera maktskillnaden och starten för vad som komma skall, vissa har sitt halsband på sig hela tiden. Variationerna på så väl halsbandets utseende som dess betydelse är många så jag ger er bilden av vad det betyder för mig.

Ett halsband för mig betyder ägandeskap, bevis på djupet av relationen. Att den är komplett. Med det menar jag mängder av olika saker. Halsbandet symboliserar att jag litar på en annan människa så till den grad att hen har tillåtelse att göra vad hen önskar med mig – för att jag är hundra procent säker att hen känner mig bättre än sig själv. Jag är säker på att hen gör allt utifrån mitt allra bästa och välbefinnande och jag är trygg i vetskapen att den personen tar hand om mig. Jag känner sådan pass tillit till min partner att jag kan släppa kontrollen helt i tillfällen jag annars skulle bibehållit den. För att jag ska ge ifrån mig något sådant krävs ett starkt samförstånd, total förståelse och en ständigt aktiv, ärlig kommunikation. Personen jag underkastar mig till vet vad jag behöver, när jag behöver det och hur mycket jag behöver – men också hur mycket jag faktiskt klarar av. Det här finner säkerligen personer utan att underkasta sig och jag tror att en hel del ”vanilj”-människor lever med samma djupa betydelse och känsla gentemot sina relationer där BDSM inte finns, men jag har aldrig gjort det. 

För mig har BDSM-relationer alltid givit mig allt som övriga sorters relationer saknat. Nu pratar jag inte om strypsexet, de tabubelagda rollspelen, piskorna, blåmärkena etc. utan det relationella som ska till för att kunna möjliggöra det sexuella. Och för mig blir då halsbandet symbolen för den dedikationen. Partnern som jag ger möjligheten att koppla mig är allt i vaniljvärlden jag kan önska mig – men som också ger mig allt det perverterade joxet jag behöver. Så visst, en ring på fingret kan väl vara trevligt men den här damen satsar snarare på en ring runt halsen.

6

2 kommentarer

  • Jen

    Kanske en okunnig fråga men ses du och din Dom ”enbart” för sex eller umgås ni såsom i vanliga parrelationer; bio, handla i mataffären, middag ute etc?

    5
    • Masochistia

      Hej! ursäkta att svaret har dröjt, jag tog helg helt enkelt. Det finns inga okunniga frågor, jag är glad att du frågade! Jag och min Dom umgås som i vanliga parrelationer med. Vi handlar och lagar mat tillsammans, går på bio, umgås med varandras vänner, han kan spenderar helger hos mig när jag har barnen och vi gör en massa aktiviteter med dem etc. Vår maktskillnad och BDSM-roller kan ligga dolda under ytan, jag kan samla på mig olika straff under dagen vi är “vaniljare” och sen påminnas om det sen när vi har tillfälle.

      2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *