Masochistia

masochistia bloggar: Club Insomnia

Det låg en spänning och förväntan i luften medan vi gjorde oss i ordning. Lårhöga stövlar, spetsbody och läderklänningen som spändes åt. Vi skulle till Insomnia och ovissheten i sig var förspel nog.

Taxin svängde in på gatan och den röda neonskylten lyste starkt. Utanför stod två muskulösa vakter och småpratade. När vi närmade oss log de mot mig och välkomnade mig, medan de stannade min partner och frågade honom om han hade ombyte med sig. Jag blev glad över att de verkade ta sin dresscode på allvar och efter att jag visat vad som fanns i min väska blev han insläppt. Vi betalade inträde och personen bakom disken var vänlig, han berättade om de olika omklädningsrummen, deras policy och visade oss vidare ner mot kapprummet. Vi hängde av oss ytterkläder och värdinnan förklarade att mobiltelefoner var förbjudet, att källaren var stängd för kvällen samt att det är cash only som gällde. Sedan pekade hon upp mot en lång trappa och önskade oss välkomna.

Trappan kändes som en evighet och den tunga musiken omslöt sinnena för varje steg uppåt som togs. Till slut kom vi upp till den stora salen. Längst rummets sidor fanns sängar och sittplatser stiligt dekorerat med PVC, det fanns gungor och fläktar med. På andra sidan rummet fanns det ett stort, tungt draperi och över ingången en enorm projektorbild som visade porr. Vid sidan av ingången en strippstång och ett DJ-bås. Baren var fylld till bredden med olika typer av alkohol och runt om i salen satt det erotiska konstverk att vila ögonen på. Drinkarna som blandades var alla det lilla extra. Vissa brann, andra glittrade, den tredje var rena arkitekturen. Alla drinkar var till överkomliga priser, i Sverige hade jag haft råd med kanske två men på Insomnia var det som att besökarna förtjänade ”det lilla extra”, vilket kändes i drinkarna som var fantastiskt goda. Det fanns rökrum och små skrymslen för sex. Duschrum och avgränsade rum där flera fick plats att göra vad än de ville. Vi hade knappt beställt våra första drinkar innan vi gick förbi en nybildad orgie, jag spann som en katt åt miljön.

Senare under natten öppnade värdinnan balkongen och dit fick bara par gå (och deras inbjudna). Balkongen har flera sängar och diverse redskap fanns att låna. Värdinnan bjöd ut kondomer, handdukar och andra sanitetsföremål medan hon övervakade balkongens deltagare så att ingen gjorde något som hen inte skulle. Vi observerade flera, njöt av allas frihet.

Vi dansade i timmar, satt nära varandra, gjorde saker med varandra som vi skulle blivit utkastade för i Sverige. Men här var allt tillåtet. Jag dansade och åmade mig framför min partner, slickade på honom och han i sin tur kunde hämningslöst slita fram mina bröst mitt på dansgolvet. För att vara så öppna kände jag mig ändå sluten, som att han och jag var de enda som fanns där. Givetvis gick vi upp på balkongen och lade oss ner, men för mycket av det goda gjorde att vi avslutade och fortsatte insupa Insomnias helhetsintryck.

Jag fullkomligt älskade insomnia, även om klubben hade kunnat bjuda på mycket mer och det fanns en del saker som drog ned vistelsen. Desto senare det blev desto mindre hårda på dresscode’n verkade vakterna bli, jag såg flera män i urtvättade svarta t-shirts och short. Det var tråkigt, eftersom jag själv (och flera andra) hade lagt ned tid och engagemang på min outfit. Det var också rätt lite människor där den kvällen och jag hade önskat ett fullt dansgolv och flera framträdanden, särskilt eftersom det hade annonserats ut med sådana höga förväntningar. Det allra tråkigaste var att det kom fram två män till mig och mitt kvinnliga sällskap. De var artiga först, frågade om oss och bjöd på drinkar. Direkt efter att vi fått våra drinkar frågade de om vi skulle gå upp på balkongen tillsammans. Vi förklarade både en, två och tre gånger att vi hade våra partners med oss och inte var intresserade att gå någonstans med männen. Till slut gick jag fram till min pojkvän och bad om hjälp, han i sin tur hade observerat från baren vad som hänt och var inte glad över att jag inte blivit respekterad. Jag och mitt sällskap gick då upp på balkongen igen, men de två främmande männen följde efter och de måste sagt till värdinnan att de var med oss (ensamma män tillåts inte upp på balkongen utan sällskap). Min pojkvän vinkade då till sig männen och sa till dem så snällt han förmådde sig. Efter det försvann dem.

Jag kommer garanterat åka tillbaka till insomnia, för kvällen flög förbi! Vi kom dit ca 22.30 och när vi gick ut därifrån var klockan 07 på morgonen därpå, vilket det inte kändes som. Däremot kommer jag försöka planera in bättre så att det är större events jag åker på och inte en ”casual saturday”. Jag rekommenderar alla att uppleva Insomnia, men läs på om klubben först. Gå genom deras hemsida grundligt så ni vet vad ni har att förvänta er – men också vad klubben förväntar sig av er. 

6

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *